Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) är den vanligaste hjärtsjukdomen hos katt, och förekommer hos brittiskt korthår – oftast med tidig debut och med fler drabbade hanar än honor. Tack vare att svenska uppfödare HCM-screenat i många år är våra svenska britter idag inte längre överrepresenterade; endast drygt 3 procent av de screenade britterna drabbas. Eftersom sjukdomen kan finnas utan synliga symtom är screening av avelskatter mycket viktig.
Vad är HCM?
HCM innebär att hjärtmuskeln – särskilt väggen i vänster kammare – förtjockas. Den förtjockade muskeln gör att kammaren rymmer mindre blod och fyller sämre, vilket på sikt kan leda till:
- Hjärtsvikt med vätska i eller runt lungorna.
- Blodproppar (tromboembolism) som kan fastna t.ex. i bakbenen och orsaka akut smärta och förlamning.
- Plötslig död, ibland utan föregående symtom.
Förloppet varierar mycket – vissa katter lever länge med lindrig HCM, medan andra drabbas allvarligt.
Att leva med HCM
En HCM-diagnos är inte automatiskt en dödsdom. HCM hos katt kan se mycket olika ut: en del katter har milda förändringar utan symtom under lång tid, medan andra behöver tätare uppföljning och ibland medicinsk behandling. Prognosen beror bland annat på hur hjärtat ser ut på ultraljud, om vänster förmak är förstorat, om katten har symtom, rytmrubbningar eller ökad risk för blodpropp.
Cornell Feline Health Center skriver att katter med HCM utan kliniska symtom ofta kan leva i flera år med bara lindrigt påverkad hjärtfunktion. ACVIM:s konsensus om kardiomyopatier hos katt beskriver också att vissa katter med hjärtmuskelsjukdom tolererar sjukdomen väl och kan ha normal förväntad livslängd, medan andra utvecklar hjärtsvikt, blodpropp eller plötslig död.
Forskningen visar alltså både hopp och skäl till uppföljning. I den stora internationella REVEAL-studien av katter med preklinisk HCM utvecklade en del katter hjärtrelaterade komplikationer över tid, men långt ifrån alla. Därför är det mest hjälpsamt att se HCM som en diagnos som behöver bedömas individuellt av veterinär/kardiolog, inte som ett besked om att katten inte kan leva ett gott liv.
För kattägaren handlar vardagen oftast om vanliga, lugna rutiner: följ veterinärens kontrollplan, ge ordinerad medicin om katten behöver det, håll katten i normal vikt och sök vård snabbt vid snabb eller ansträngd andning, plötslig svaghet, kollaps eller tecken på smärta/förlamning i bakbenen. Många katter med lindrig eller välkontrollerad HCM lever ett fint och tryggt kattliv.
Britten och HCM
Brittiskt korthår räknas internationellt som en ras med ökad förekomst av HCM, ofta med tidig debut och fler drabbade hanar än honor. I Sverige har uppfödare HCM-screenat i många år, och idag är endast drygt 3 procent av de screenade britterna drabbade – våra svenska britter är alltså inte längre överrepresenterade. De flesta fall upptäcks redan vid första screeningen, vid cirka 1–1,5 års ålder. Trots den låga andelen bör uppfödare fortsätta screena, eftersom man ofta importerar katter från länder där förekomsten kan vara högre. Uppgifterna om läget i Sverige bygger på samtal med veterinärkardiologerna Jens Häggström och Ingrid Ljungvall vid SLU.
Hur upptäcks HCM?
HCM diagnostiseras med ultraljud av hjärtat (ekokardiografi), utfört av en veterinär med kardiologisk kompetens. Ultraljudet visar den onormala förtjockningen av hjärtmuskelns väggar. Metoden upptäcker måttliga och svåra fall väl, men milda förändringar kan missas – därför behöver undersökningen upprepas över tid. Ett normalt resultat innebär att katten inte visar några tecken på HCM vid just det undersökningstillfället – det är alltså ingen garanti för livet, eftersom sjukdomen kan utvecklas med åldern.
För brittiskt korthår finns inget validerat DNA-test för HCM. De gentest som marknadsförs är framtagna för andra raser (Maine Coon, Ragdoll, Sphynx) och säger ingenting säkert om britt. För vår ras är det ultraljud av hjärtat som gäller.
Råd till dig som föder upp
- Låt ultraljudsundersöka dina avelskatters hjärtan hos en veterinär med kardiologisk kompetens innan avel.
- Upprepa screeningen med jämna mellanrum (sjukdomen kan utvecklas med åldern) – följ veterinärens rekommendation om intervall.
- Använd inte katter med konstaterad HCM i avel.
- Var öppen med hälsoresultat gentemot andra uppfödare och kattungeköpare – det gynnar hela rasen.
HCM är den vanligaste hjärtsjukdomen hos katt och förekommer hos britt. Det finns inget gentest för rasen – screena avelskatter med ultraljud hos en kardiolog, och upprepa undersökningen med jämna mellanrum eftersom sjukdomen kan utvecklas med åldern.
Källor
- Cornell Feline Health Center – Hypertrophic Cardiomyopathy.
- ACVIM consensus statement guidelines for the classification, diagnosis, and management of cardiomyopathies in cats, Journal of Veterinary Internal Medicine, 2020.
- The REVEAL Study: preclinical hypertrophic cardiomyopathy and long-term health in cats, Journal of Veterinary Internal Medicine, 2018.
- Granström m.fl., ”Prevalence of hypertrophic cardiomyopathy in a cohort of British Shorthair cats” (PubMed).
- International Cat Care / EveryCat Health Foundation – HCM advice for breeders.
Den här artikeln är allmän information och ersätter inte rådgivning från veterinär eller kardiolog.